2014/08/21 bb-qwz9

Att våga vara tråkig i skoldebatten

Det är så enkelt att skrika “Ordningsbetyg! Obligatorisk sommarskola! Betyg från fjärde klass! Mindre barngrupper!”.  Alla får en tydlig bild av vad det ser ut att innebära. Du som skriker verkar säker och handlingskraftig. Du levererar tydliga lösningar i en tid när ingen annan vågar. Även om alla vågar. Och alla gör det. Det ingen vågar är att vara tråkig.

 

Skolan är jävligt enkel att relatera till. Du går i den, har gått i den, ska gå i den, har barn i den eller i allra längsta ledet känner du någon som gått i den. Alla har en känsla inför skolan. Det gör den till ett alldeles för bra slagträ i den politiska debatten. Det är alldeles för lätt att få folk med på tåget. Trots att den bild de flesta har av skolan bara är sin egen, både ensidig och utdaterad.

Alldeles för ofta är de förslag som diskuteras konkreta, stora förändringar vars genomförande är lätt att sätta fingret på. Stora konkreta förändringar som motiveras just utifrån den där känslan alla har inför skolan. Men vad får alla dessa stora, konkreta förändringar för faktiska resultat i skolan? Vilken skillnad gör de? Vilken effekt får de? Och en fråga som väldigt sällan ställs: vad händer när de blandas?

Det här kokar ihop till ett beteende som delas av de allra flesta i dagens skolpolitik. Björklund gör det. Baylan gör det. Fridolin gör det. Det inte längre fråga om att lägga fram det förslag som utvecklar skolan mest och väl passar in i pusslet av delar som skolan är, utan det förslag som får dig verka säkrare och mer handlingskraftig än motståndaren. Förslagen blir allt större och svulstigare, med allt mindre substans och allt mindre forskningskoppling. Det behöver bli lättare att koppla direkt på människors känsla inför skolan, så förslagen flyttar sig från att åtgärda problem till att åtgärda konsekvenser. För konsekvenserna ser vi alla, även om vi inte förstår problemen.

Det är valrörelse nu. Skolan är en het fråga. Rädslan bland partierna att inte vara tillräckligt aktuella i skolfrågan lyser igenom. Förslagen på förändring hopas. Men en bra skola handlar inte om att vinna val. Det handlar om att bygga långsiktigt med en väl genomtänkt strategi för framtiden, något som kanske låter tråkigt och inte speciellt sälj-vänligt. Det handlar om att lyssna på dem som vet saker om skolan, forskare, elever, lärare.

Det är så enkelt att skrika “Ordningsbetyg! Obligatorisk sommarskola! Betyg från fjärde klass! Mindre barngrupper!”. Alla får en tydlig bild av vad det ser ut att innebära. Du som skriker verkar säker och handlingskraftig. Du levererar tydliga lösningar i en tid när ingen annan vågar. Även om alla vågar. Och alla gör det. Det ingen vågar är att vara tråkig.
Vågar du?

Mimmi Garpebring
Förbundsordförande
Sveriges elevråd – SVEA
#elevfokus

ps. Vill du läsa några ganska tråkiga förslag på både förändringar och icke-förändringar, kolla in www.valmanifestet.org ds.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.