2010/06/30 Sveriges elevråd - SVEA

Unga medborgare

Idag släppte Skolverket en rapport om ungas medborgarkunskap. Det är en av de största undersökningarna någonsin om ungdomars politiska kunskaper, värderingar och inflytande. Något av det som undersökningen konstaterar kan du se nedan.

Goda kunskaper i internationell jämförelse
De svenska elevernas kunskaper ligger över både det internationella och europeiska genomsnittet, men inte i topp. Fyra länder – däribland Finland och Danmark – får bättre resultat på kunskapsprovet. Samtidigt når åtta procent av de svenska eleverna inte upp till miniminivån för vad man behöver kunna som medborgare. Motsvarande siffror för Finland är två procent och för Danmark fyra procent.

Föräldrars utbildning har stor betydelse
Skillnaderna i resultat mellan elever är större i Sverige än genomsnittet för de europeiska länder som deltar i studien. Socioekonomisk bakgrund, kön och migrationsbakgrund är tre faktorer som har betydelse för resultaten.

Svagt intresse för politik
Internationellt sett är de svenska elevernas intresse för politik och samhällsfrågor lågt. En tredjedel är ganska eller mycket intresserade av politiska frågor i sitt land, medan en fjärdedel är helt ointresserade. Däremot vill många elever påverka sin vardag i skolan. Elevinflytandet har förbättrats över tid, men studien visar samtidigt att det på många skolor återstår en hel del arbete med detta.

Många tankar börjar snurra i mitt huvud när jag läser detta. Att föräldrars utbildningsnivå skulle vara mer avgörande i Sverige än enligt det europeiska snittet förvånade mig. När jag träffat våra europeiska systerorganisationer och diskuterat skillnader och likheter mellan våra utbildningssystem träffar jag många som upplever en frustration över en enorm segregation i skolan; privata utbildningssystem som väljer ut sina elever, tar skyhöga avgifter och har starka egna ekonomiska intressen. Många av de jag har mött upplever att det skapar stora klasskillnader och uppdelning mellan elever och elever.

Att rapporten visar att det finns ett svagt intresse för politik är också intressant. Jag har läst mycket forskning som visar motsatsen, att engagemanget bland unga inte blivit lägre men att det tar sig i uttryck i andra former idag än förut. Min upplevelse är, som rapporten visar, att merparten unga inte skulle se sig själva som politiskt engagerade. Men att de samtidigt engagerar sig i sitt elevråd, arrangerar konserter på ungdomsgården, driver en egen teaterförening och så vidare. Detta är på sitt vis också ett politiskt engagemang, men inte enligt de definitioner som vanligtvis används som benämning på “politiskt engagemang”.

Läs hela rapporten här

/Sofia Brändström, vice förbundsordförande

, , , , ,

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.