2014/09/09 bb-qwz9

Reaktion på Metta Fjelkners utredning om ordning och reda i skolan

”Kan lärarna säga till?”
”Kan lärarna upprätthålla ordning?”

I dag presenterade Metta Fjelkner sin utredning om ordning och reda i skolan på beställning av Folkpartiet och Alliansen, som går till val på att införa ordningsomdömen på Sveriges högstadie- och gymnasieskolor.

Inledningsvis kopplar Fjelkner behovet av ett ordningsbetyg i anslutning till den PISA-rapport, som varit aktuell för debatt hela 2014.
Innan vi går vidare i denna text vill vi uttrycka förtvivlan över att PISA-rapporten fortfarande används som den främsta, eller enda, mätstocken när politiken diskuterar skolan och att ordet ”kunskap” inte värderas lika högt, eller högre, än ”betyg”.

Fjelkner lyfter vikten av ett demokratiskt bygge av ordningsomdömen på varje skola och att alla som är involverade i hur eleverna i klassrummet beter sig, ska få sin röst hörd;

REKTORER – LÄRARE – FÖRÄLDRAR – ELEVER

Det är glädjande att Metta Fjelkner och Jan Björklund bjuder in eleverna i att ha makt över utformande av skolans ordningsregler, precis som det står i skollagen. Samtidigt är det i verkligheten inte en naturlig del i den svenska skolans vardag att en elev får gehör att påverka undervisningen. Trots att det är lagstadgat.
Är detta då inte fel ände att börja i? Ska man ge elever möjligheten att påverka sin skola ska det väl inte främst handla om att de ska sätta upp ramar för hur de får bete sig eller inte. Varför utreder vi inte om hur vi kan skapa förutsättningar för eleverna att öka sitt inflytande över undervisningen?
Dessutom ser vi att införandet av ordningsomdömen kan begränsa elevers vilja att påverka sin utbildning.
Vad händer om en elevs missnöje över undervisningen leder till ett sämre ordningsomdöme, för att elevens inflytande inte är önskat i klassrummet?

Vidare lyfter Metta Fjelkner och Jan Björklund hur centralt mobiltelefoner och andra ”störande föremål”/händelser (så som bråk) är för ordningen i klassrummet, där en elevs mobiltelefon och dess läte inte bara kan vara en störningsfaktor för alla i klassrummet runt användaren, utan för användaren själv. Risken för spelandet av spel, lyssnandet av musik och surfandet på sociala medier är för stor för att mobiltelefonen ska få följa med i klassrummet, menar Fjelkner och Björklund.
Är verkligen det stora problemet med ordningen i klassrummet att en eller flera elever sitter med mobiltelefoner under lektionen?
Varför pratar vi inte om vad det är som skapar alla dessa ”störningsmoment”? Vad är det egentligen som får en person att ta fram mobiltelefon och spela musik? Vad är det som får personer att bråka?

Varför behandlar vi inte de bakåtliggande faktorerna som skapar detta med hjälp av en starkare pedagogik och i samråd, lärare och elever tillsammans?

Dessutom presenterar Fjelkner att utformandet av ordningsomdömet, “bilagan som eleven får hem tillsammans med betyget”, kommer att skilja sig från skola till skola. Hon menar att det är viktigt att varje skolas egna ordningsregler ska gälla. Senare lyfter hon upp att ”Sveriges skolor behöver mer samsyn kring kunskap, ordningsbetyg och dess påföljder”, där alla vuxna i skolan bör leva efter samma regler. Detta argument säger emot sig själv, där vi i Sveriges elevråd – SVEA är övertygade om att där inte bara kommer finnas en skillnad skolor emellan utan även lärare emellan, där en viss typ av beteende är önskvärt i ett klassrum medan det fäller en i ett annat.

Slutligen pratar Fjelkner om att det inte är lärarnas ansvar att administrera elevers beteende och välmående utan att det är en fråga om elevhälsa, där det ska finnas en organisering på skolan som ska ansvara för detta.
Detta är vi överens om. Men tror inte Metta Fjelkner att ett införande av ordningsomdömen kommer att bygga på den rådande betygshetsen som finns i den svenska skolan i dag, där stress och dålig elevhälsa redan är ett symptom av att elever alltid måste få höga betyg?

Det är mycket olyckligt att vi fem dagar före riksdagsvalet får en så pass ogenomtänkt presentation av ordningsbetyg. Istället för satsandet på skolforskning väljer regeringen att tillsätta ett halvårs utredning, som slopas av lärarorganisationer, såväl som av elevorganisationer.

Vi vill uttrycka vår största möjliga besvikelse över detta förslag som regeringen lyfter fram och uppmanar, å Sveriges elevers vägnar att, vid eventuell vinst för Alliansen i valet inte genomföra förslaget om ordningsbetyg i skolan.
Det är inte bara en fråga om lärares administration i skolan. Det handlar om skolans demokratiska utveckling och Sveriges elevers hälsa.

Förbundsstyrelsen
Sveriges elevråd – SVEA
www.valmanifestet.org

Presskontakt:
Förbundsordförande Mimmi Garpebring
0707188801

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.