2017/09/15 bb-qwz9

Resan till Rom: gästinlägg från Ava Aghakhani, Kista grundskola

I maj åkte elever från Kista grundskola till Rom. Genom Elevrådsfonden sökte de bidrag för sin resa – och fick det! Här kommer ett utdrag ur Avas berättelse om resan. 

Elevrådets resa till Rom ur mitt perspektiv

Måndag

Skulle ni kommit förbi oss klockan sex ordnade vi redan allt i rummet i full hastighet. Vi hade nämligen bestämt tid med skolans representant samt engelsklärare Tiziana Corazza Bildt utanför skolan Liceo Scientifico Statale Augusto Righi kl.7:50 och på grund av det var vi tvungna att vakna såpass tidigt. Hotellet erbjöd oss ingen frukost så vi var tvungna att hitta någonting att äta på vägen mot skolan.

Efter vandringen nådde vi skolan precis i tid och vi kunde se en massa elever ståendes utanför eftersom deras skola nämligen öppnade klockan åtta. Det jag fann intressant var att man inte kunde gå in i skolan innan klockan åtta och hur alla elever stod precis utanför skolan. Vi välkomnades av Tiziana Corazza och hon bad oss följa med henne. Det var många trappor man behövde ta sig upp på vilket redan då fick mig att tänka på om denna skola är anpassad till människor med funktionsnedsättningar. Korridorerna var ganska gammalmodiga jämfört med våra korridorer på skolan i Sverige. Mitt emellan korridorerna gick vi igenom rum med öppna tak. Vi möttes av en väldigt fin utsikt och lärde oss att några lägenheter med takterasser mitt framför oss var hem till några anställda på skolan. En vet jag tillhörde vaktmästaren.

Byggnaden var stor men väldigt omodern jämför med vår både på insidan och utsidan. Vi hade tagit oss till en skola som specialiserar sig inom vetenskap. Det hörs ju redan på namnet. Det allra första rummet vi fick besöka var skolans vetenskapsmuseum. Jag tycker att det var riktigt häftigt och turen runt i muséet med NO läraren var väldigt lärorik och trevlig. Jag tycker att ett skolmuseum skulle passa riktigt bra till undervisningen i de naturorienterande ämnen. Detta kanske skulle underlätta för elever som har svårt för att lära sig eftersom de då för möjligheten att både känna glädje samt att de lär sig.

Efter den underbara turen runt i muséet fick vi ta en titt på deras laborationssalar. Dessa var väldigt stora och riktigt underbara. De måste ha lagt mycket omtanke i att lära ut vetenskap till eleverna så bra som möjligt. Det tyckte jag mycket om med skolan, just deras passion och syfte. När vi tagit oss igenom laborationssalen fick vi besöka en engelsk litteratur lektion med en klass. De hade nämligen två ämnen inom engelska på skolan, engelsk litteratur och engelska, vilket var en muntlig lektion där de fick träna på sin engelska. Lektionen bestod av två presentationer som utfördes av en amerikansk utbytesstudent. Hon lärde oss om det engelska språkets historia och det amerikanska språkets historia. Många av eleverna visade inte full respekt eftersom de inte gav henne all uppmärksamhet utan man kunde höra fler i bakgrunden tala om annat. Efter lektionen bytte vi några ord med utbytesstudenten och hon berättade att hon nämligen skulle stanna i Italien i sjumånader och hon hade varit där redan i 4 månader men hon var nöjd hittills.

I rummet där eleverna hade engelsk litteratur kunde jag se många gamla datorer som eleverna använde på lektionen, men dessa datorer var nämligen styrda av lärarna som bestämde vad eleverna fick jobba med. När jag senare talade med några elever berättade de att skolan inte var någon vidare IT-skola utan de har datorer som är gamla och som de använder sällan annars görs allting med papper och penna.

Efter vår engelsk litteratur lektion togs vi till ett rum där några elever i olika årskurser följde med och gjorde vår trivselenkät. Vi parades ihop två och två, tre och tre eller fyra och fyra baserat på våra fritidsaktiviteter. Min grupp tyckte om tv-serier. Vi talade mycket om enkäten och om annat och lärde känna varandra väl. Vi gick igenom frågorna de inte förstod samtidigt som de svarade på enkäten och de kunde fråga oss vad som helst. Jag fick lära mig väldigt mycket av flickorna. Den ena flickan var 18 och den andra 17. De berättade att skolan är ”High School” med elever mellan åldrarna 14-19 år.

De börjar skolan varje dag klockan åtta och slutar klockan 2 på eftermiddagen. De har endast en rast på tio minuter där emellan och de erbjuds ingen lunch på skolan och eftersom de inte har något vidare långa raster hinner de heller inte hem så de får först sin lunch när de kommit hem efter skolan. På skolan har de heller inget B-språk utan de har enbart engelska och italienska samt latin. I mellanstadiet sa de att de fick välja ett b-språk precis som oss men inte på den skolan de går i nu. Flickorna berättade om respekten som man bör ha för lärarna samt att de faktiskt har en slags klädkod. De får ha på sig allting som inte är avslöjande såsom klänningar, shorts och korta kjolar. Det som jag blev väldigt chockad över var att på skolan har pojkarna en regel att om de vill kunna gå i shorts måste de raka sina ben eftersom det anses respektfullt. Flickorna får heller inte ha på sig kortärmat utan att slänga över någon kofta. Detta skiljer dock mellan lärare och elever. Lärarna får ha på sig kortärmat vilket vi senare tog reda på. Alla dessa regler bör följas på skolan. Denna skola undervisar inte musik, slöjd och hem- och konsumentkunskap. Dessutom berättade flickorna att de får välja ifall att de vill ha religionsundervisning eller inte. Deras religionsundervisningar är om katolicismen förstås.

Flickorna berättade också att ingen av eleverna gillar rektorn på skolan eftersom hon är en sådan människa som tycker mycket om sig själv och de gillar heller inte hennes regler. De berättade om att eleverna på skolan för det mesta kommer från Italien. Det finns några få som har rötter från ett annat land precis som majoriteten på vår skola. Flickorna berättade att de under deras sista år innan de går ut high school behöver göra ett stort prov på allting de har lärt sig och om de misslyckas behöver de gå om sista året. Ingen av flickorna såg fram emot provet. De var väldigt trevliga och vi berättade för varandra om våra skolor och lite vad vi gör på fritiden.

Jag lärde mig så mycket nytt den dagen och jag tyckte att denna upplevelse var mest minnesvärd. Det var riktigt trevligt att jämföra deras skola med vår egen och deras kultur med vår. Jag lärde mig någonting nytt för varje sekund.

Ava Aghakhani


Vill ditt elevråd också söka pengar från Elevrådsfonden? Gå då in på www.svea.org/elevradsfonden för att hitta bidragsansökan. Alla medlemmar har möjlighet att söka pengar!

Är ni inte medlem än, men vill bli det? Gå då in här och läs mer om medlemskap i Sveriges elevråd – SVEA!